Nya regler från EU och Finansinspektionen beskrivs ofta som kostsamma och komplexa. Men i grunden handlar de om något helt annat: förtroende. Rätt utformade och väl implementerade regelverk skapar inte bara tryggare kunder, utan också bättre konkurrens, ökad innovationskraft och ett starkare finansiellt system. Försäkring bygger på förtroende, och för att behålla det krävs just tydlighet och transparens. Det säger Karin Lidman, Head of Legal Sweden på If.
Karin är en av talarna på nätverksträffen den 29 januari. Anmäl dig till träffen här: https://insurance-evolution.confetti.events/natverkstraff-29-januari
Tydliga regler ger trygghet och transparens
Diskussionen om nya lagar och regler från EU och Finansinspektionen fokuserar ofta på de utmaningar som införandet innebär, såsom ökade kostnader, mer administration eller större komplexitet. Det är naturligt — förändring väcker oro. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram att regelverken i grunden syftar till att stärka kundskyddet, skapa tydligare marknadsförutsättningar och öka förtroendet för det finansiella systemet.
Försäkring bygger på förtroende. Och för att behålla det krävs just tydlighet och transparens. När regler är klara, moderna och konsekventa ökar både kundernas och allmänhetens trygghet och förutsägbarhet. Det innebär att försäkringstagare kan känna sig säkra på att villkoren är rättvisa och att de behandlas lika, oavsett vilket bolag de vänder sig till. Tydliga regler gör det enklare för kunder att förstå vad som gäller, vilket minskar risken för missförstånd eller tvister och stärker relationen mellan försäkringsbolag och kunder. När förtroendet för försäkringssystemet är högt, gynnas både kunderna och samhället i stort, eftersom fler vågar ta del av försäkringslösningar och tilliten till hela det finansiella systemet ökar.
Regler skapar även bättre konkurrens och främjar innovation
Dessutom främjar transparenta regelverk en sund konkurrens på marknaden, där alla aktörer verkar på lika villkor. Detta gör det möjligt för branschen att fokusera på att utveckla innovativa och kundvänliga lösningar, snarare än att behöva tolka otydliga regler eller oroa sig för oförutsedda förändringar. Tydliga och harmoniserade regler skapar ett ”level playing field” där försäkringsbolag kan konkurrera på faktorer som kundvärde, innovation och digitala tjänster — istället för på oklara eller olika tolkade regelverk. När alla aktörer på försäkringsmarknaden har samma spelregler blir det lättare att jämföra produkter och tjänster. Det gynnar både kunder och bolag, eftersom fokus kan ligga på att utveckla smarta lösningar som ger verkligt mervärde, snarare än att navigera i ett snårigt och osäkert regelverk.
Med ett harmoniserat regelverk kan branschen också fokusera på att ligga steget före när det gäller innovation och digitalisering. Istället för att lägga resurser på att tolka otydliga bestämmelser eller hantera administrativa hinder, kan bolagen investera i att utveckla kundnära tjänster och effektiva processer. På så sätt blir tydliga regler inte bara en förutsättning för rättvisa, utan också en katalysator för utveckling och ökad konkurrenskraft.
Compliance som konkurrensfördel
Compliance kan ofta uppfattas som en kostnadspost — men för de bolag som tar steget från “vi ska klara kraven” till “vi ska vara bäst på att klara kraven” blir det en strategisk konkurrensfördel. Solvens II är ett bra exempel: det kräver omfattande kvartalsvis och årlig rapportering (QRT, ORSA, SFCR). Företag med välfungerande och integrerade compliance- och riskprocesser klarar dessa krav snabbare och mer kostnadseffektivt, vilket frigör tid för utvecklingsarbete.
Att se compliance som mer än bara en nödvändighet innebär att bolaget aktivt kan använda regelefterlevnad som ett verktyg för att driva affärsutveckling och innovation. När compliance-arbetet är integrerat i verksamhetens kärnprocesser skapas en stabil grund som gör det lättare att hantera nya regelverk, snabbt identifiera risker och agera proaktivt vid förändringar. Det ger också ett försprång gentemot konkurrenter som endast gör det allra nödvändigaste för att uppfylla lagkraven.
Dessutom bidrar en stark compliancekultur till ökat förtroende från kunder, samarbetspartners och tillsynsmyndigheter. Ett bolag som är öppet med sitt arbete kring regelefterlevnad signalerar ansvarstagande och transparens, vilket kan vara avgörande när kunder väljer leverantör. I en bransch där förtroende är A och O kan en tydlig och aktiv complianceprofil bli ett viktigt säljargument.
Ett annat konkret exempel är att effektiva complianceprocesser minskar risken för kostsamma sanktioner, rättsprocesser och skadestånd. Genom att ha rutiner som snabbt upptäcker och hanterar avvikelser kan bolagen undvika negativa publicitet och ekonomiska bakslag, vilket i sin tur frigör resurser för utveckling och innovationsarbete.
Slutligen skapar ett proaktivt compliancearbete en lärande organisation där medarbetare är involverade i att tolka och tillämpa regler på ett sätt som stärker verksamheten. Det ökar engagemanget och förståelsen för varför regler finns, vilket leder till att regelefterlevnad inte uppfattas som en bromskloss utan som en naturlig del av företagets tillväxtresa.
När branschen själv efterfrågar nya regler
Det är också viktigt att komma ihåg att behovet av nya regler inte alltid kommer från EU eller staten — i flera fall är det branschen själv som driver på. Ett tydligt sådant område är kampen mot organiserad brottslighet och försäkringsbedrägerier.
Försäkringsbolagen vill ha bättre möjligheter till informationsutbyte med myndigheter för att kunna stoppa avancerade bedrägerier. Detta är fullt förståeligt, då försäkringsbedrägerier blivit en allt viktigare inkomstkälla för kriminella nätverk.
Samtidigt visar statistiken att endast 15 procent av polisanmälda försäkringsbedrägerier leder till åtal, trots omfattande utredningsarbete hos bolagen.
Detta skapar ett gap mellan försäkringsbolagens arbete och rättsväsendets möjlighet att agera effektivt — ett gap som tydligare regler skulle kunna täppa till.
För försäkringsbranschen är regler inte bara är en administrativ börda — de är också ett nödvändigt skydd mot växande samhällsutmaningar. Under 2024 avslöjade försäkringsbolagen misstänkta bedrägerier motsvarande 820 miljoner kronor, en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. Antalet utredningar steg till 11 208, det högsta antalet någonsin i branschens statistik.
Dessutom uppskattas 5–10 procent av alla försäkringsersättningar i Sverige vara bedrägliga, motsvarande 3,5–7 miljarder kronor per år.
Detta illustrerar tydligt varför regler behövs och varför de måste vara effektiva, moderna och möjliga att tillämpa i praktiken.
Här spelar även myndigheternas processer en stor roll. En granskning visade att 73 procent av Polismyndighetens nedläggningsbeslut i bedrägeriärenden 2024 var felaktiga eller orimliga.
Detta stärker argumentet för att försäkringsbolag och myndigheter efterfrågar bättre regelverk för informationsutbyte — inte för att öka kontrollen i sig, utan för att rättssäkerheten och effektiviteten i systemet ska förbättras.
