EU-regleringen växer med oförminskad hastighet. EU-kommissionen har samtidigt en tydlig ambition att förenkla regelverken. Men vilka möjligheter till innovation ges försäkringsföretagen och tjänstepensionsföretagen – i praktiken?
En krönika av Johan Lundström, chefsjurist vid Svensk Försäkring. Johan är en av talarna på nätverksträffen den 29 januari. Anmäl dig till träffen här: https://insurance-evolution.confetti.events/natverkstraff-29-januari
Försäkrings- och tjänstepensionsbranschen är en innovativ bransch. I en europeisk kontext har det gått att konstatera under lång tid att inte minst den svenska branschen har dragit stor nytta av digital utveckling. Lösningar som bygger på insurtech och artificiell intelligens finns som en självklarhet redan med i företagens verksamheter, om än i olika omfattning och med olika utvecklingstakt. Det gäller såväl drift och riskbedömning som underwriting och skadereglering.
Många av de etablerade försäkringsföretagen har så här långt framför allt satsat på att digitalisera sina befintliga affärsmodeller och använt olika former av automation för att effektivisera processer och förbättra kundernas möjligheter till självservice.
Nyare branschaktörer, och främst olika typer av insurtech-företag, startar med affärsmodeller som bygger på en digital logik med fokus på bl.a. datadrivna arbetssätt, molnbaserade tjänster och samarbeten i vidare ekosystem. Det möjliggör innovation i prissättning och skadereglering men även t.ex. organisatoriskt. Samarbeten inom bredare ekosystem är ofta av betydelse för insurtech-aktörernas verksamhet eftersom bl.a. försäkringskompetensen kan behöva kompletteras.
Uppenbarligen innebär den andra sidan av myntet att den snabba teknologiska utvecklingen kräver att företag kontinuerligt investerar i teknik och kompetens för att förbli konkurrenskraftiga. Det finns också risker kopplade till cybersäkerhet och dataskydd som företagen måste hantera noggrant.
Dessa slags innovativa lösningar på försäkrings- och tjänstepensionsområdet beskrivs mest insiktsfullt och bäst av anställda i företagen på marknaden. Som branschföreträdare på försäkrings- och tjänstepensionsföretagens intresseorganisation faller det sig mer naturligt för mig att resonera kring vad regelutvecklingen i generella termer innebär för våra medlemsföretags nytänkande.
Försäkrings- och tjänstepensionsverksamhet regleras för att säkerställa ett högt konsumentskydd. Att företagen på marknaden är starkt reglerade är mot den bakgrunden naturligt. Det allra mesta av regleringen är numera och i ökande grad EU-rätt. Det är också naturligt att lagstiftaren vill reglera nytt i en föränderlig värld, med nya risker. För försäkringsföretagen är det viktigt att regleringen bidrar till att de har konsumenternas förtroende. Rättssäkra regler, det vill säga regler som är tydliga, effektiva och förutsägbara, ligger därmed både i konsumenternas och företagens intresse.
Att reglerna är förutsägbara innebär att de diskuterats med branschen under förslagsstadiet samt att reglerna beslutas och publiceras i god tid innan de ska tillämpas. Men – inte minst viktigt – förutsägbarhet måste också innebära att regelverket är någorlunda beständigt över tid. Återkommande ändringar och helt nya regler medför alltid signifikanta kostnader för företagen i form av ändringar av IT-system, nya rapporteringsrutiner, nytt informationsmaterial till kunder, utbildning av personal osv.
Men att regelverken inte är rimligt stabila över tid samt att nya och ändrade regler i sig medför kostnader för företagens verksamheter kan i sig hindra innovation inom branschen. Dessutom är det fortfarande nödvändigt att påtala från branschhåll att regelverken måste vara teknikneutrala och medge olika tekniska lösningar för att uppnå lagstiftarens målsättningar med regleringen. För det är inte någon synvilla om man på resa genom t.ex. Italien eller Tyskland ser ett försäkringskontor i närmast varje gathörn – samtidigt som svenska försäkringskunder i hög utsträckning köper sina försäkringar och pensioner online, oavsett om de är i behov av rådgivning eller inte.
För att stärka EU:s konkurrenskraft har EU-kommissionen påbörjat ett omfattande reformarbete som spänner över flera politikområden. Arbetet syftar till att skapa bättre förutsättningar för investeringar och innovationsdriven tillväxt. Inom ramen för den ambitionen har kommissionen gett uttryck för ett tydligt åtagande att förenkla regelverken och reducera den administrativa bördan för företagen med 25 procent fram till 2029. Men för försäkrings- och tjänstepensionsföretagen så slår pendeln tyvärr fortfarande åt fel håll, även om man beaktar de vällovliga förenklingsinitiativ som kommissionen hittills har tagit bl.a. på hållbarhetsområdet.
Jag – och Svensk Försäkrings medlemsföretag – ser fram emot de lagstiftningsinitiativ som lyckas förena reell och bestående regelförenkling med ett högt konsumentskydd. Man måste nog våga att ta ord som ”regleringspaus” eller t.o.m. viss avreglering i sin mun.
