När nya regler träder i kraft tenderar många försäkringsbolag att ställa kostnaden för att implementera regelverket i relation till riskerna för bristande efterlevnad. Nya regelverk ses sällan som en möjlighet att utveckla affärsverksamheten, utan betraktas i stället många gånger som ett nödvändigt ont och en ren kostnadspost. De företag som ser bortom detta och utgår från att verksamheten ska utvecklas även affärsmässigt vid implementering av nya regelverk får en betydande konkurrensfördel. Det säger Kawin Mårtensson, Partner på Kompass Advokat.
Kawin är en av talarna på nätverksträffen den 29 januari. Anmäl dig till träffen här: https://insurance-evolution.confetti.events/natverkstraff-29-januari
Vissa regelverk ger en större valfrihet
Vissa regelverk skapar en större valfrihet som kan ge utrymme för nya affärsmöjligheter. Ett tydligt exempel är lagen om tjänstepensionsföretag, som innebär att vissa försäkringsföretag under försäkringsrörelselagen fick en möjlighet att omvandlas till tjänstepensionsföretag. En sådan omvandling medförde bland annat skillnader i kapitalkrav, rapportering och efterlevnad av regler om penningtvätt.
Ytterligare exempel på regelverk som skapar uppenbara affärsmöjligheter är de föreslagna reglerna i Solvens II-direktivet och försäkringsrörelselagen som innebär att fler företag i Sverige kan undantas från bestämmelser i försäkringsrörelselagen samt att möjligheterna att ta upp förlagslån utökas.
Affärsmöjligheter finns vid implementering av de flesta regelverk
Affärsmöjligheter är så gott som alltid förenade med risker av något slag. Ett centralt syfte med flertalet regelverk är att företagen ska stärka den egna verksamheten avseende företagsstyrning, riskhantering och robusthet. En god och trygg hantering av denna typ av frågor innebär att företagen är bättre rustade för att identifiera och hantera de risker som nya affärsmöjligheter oundvikligen för med sig. Detta gäller oavsett om regelverket råkar heta Solvens II, GDPR eller DORA.
När IDD och distributionsregelverket infördes i svensk rätt var det nog få som såg det som en möjliggörare för nya affärsmöjligheter inom sälj och distribution. Regelverket medförde omfattande krav på utbildning av personal, försäljningsprocesser, rådgivning, dokumentationsplikt, uppföljning av produkter och samarbetspartners m.m. Dessa komplexa regler kräver hantering i flera avseenden. Reglerna har dock inte bara inneburit en regelbörda, utan har även bidragit till att försäkringsbranschen generellt har utvecklats i en riktning där samtliga inblandade parter hanterar sin verksamhet avseende försäkring och distribution på ett mer sunt, ansvarsfullt och kundomsorgsfullt sätt. Detta utgör i flera avseenden en fördel och en möjliggörare – både med tanke på de krav som finns på den egna verksamheten och det som kan förväntas av samarbetspartners – när företag utvecklar nya strategier och metoder för försäljning och distribution, som t.ex. involverar nya samarbetspartners. Även regelverk som GDPR och AI-förordningen innebär att det finns en regelstandard som bolag inom försäkringsbranschen kan förhålla sig till, i den meningen att samarbetspartners förväntas efterleva relevanta regler och bedriva sin verksamhet i enlighet med dessa. Detta kan skapa en trygghet avseende hur samarbetspartners verksamhet ska bedrivas och de krav som kan ställas på samarbetspartners avseende t.ex. behandling av personuppgifter och användningen av AI-system.
I relationen med samarbetspartners finns ytterligare specifika exempel på hur regelverk inte endast medför en betungande regelbörda. Vad gäller IKT-leverantörer föreskriver exempelvis DORA att avtal med leverantörer som stöder kritiska eller viktiga funktioner ska innehålla ”beskrivningar av fullständig servicenivå, inklusive uppdateringar och revideringar av dessa, med exakta kvantitativa och kvalitativa prestationsmål inom de överenskomna servicenivåerna för att göra det möjligt för den finansiella entiteten att effektivt övervaka IKT-tjänster och göra det möjligt att utan onödigt dröjsmål vidta lämpliga korrigerande åtgärder när överenskomna servicenivåer inte uppnås”. Dessa krav på avtalsvillkor ger omfattande möjligheter för ett försäkringsbolag att kräva tydligt föreskrivna servicenivåer samt uppföljning av att dessa efterlevs av IKT-leverantören. Detta kan i sin tur innebära utökade möjligheter för försäkringsbolaget att utveckla nya produkter och funktioner, utfästa högre standarder samt erbjuda förmånligare villkor för sina kunder.
Transparens och marknadsföring
För många kunder, samarbetspartners och andra intressenter är det av stor betydelse hur bolag inom försäkringsbranschen arbetar med frågor rörande klimat, jämställdhet och hållbarhet i olika avseenden. Idag finns det ett flertal regelverk som reglerar denna typ av frågor. Rätt hanterat, kan implementering och hantering av dessa regelverk ge en tydlig konkurrensfördel genom att företag kan göra det transparent och tydligt för kunder, samarbetspartners och andra intressenter hur frågor om klimat, jämställdhet och hållbarhet hanteras.
Utöver det omfattande regelverkspaketet som rör hållbarhet, kan nämnas tillgänglighetslagen och de kommande reglerna om styrelsens sammansättning, som inkluderar krav på jämställdhet i styrelsen.
Även de regelverk som vid en första anblick kan vara svåra att koppla ihop med nya affärsmöjligheter, kan många gånger användas på olika sätt i företags marknadsföring, kultur och förtroendeskapande gentemot kunder m.fl.
Identifiering och hantering av affärsmöjligheter i samband med regelverksimplementering
För de allra flesta företag inom försäkringsbranschen gäller att ett aktivt arbete görs i någon form när nya regler behöver implementeras. Det främsta syftet med ett regelverksprojekt är naturligtvis att företaget ska uppnå regelefterlevnad. Men de företag som inte endast betraktar regelverk som ett nödvändigt ont, utan även aktivt försöker identifiera möjligheter till affärsutveckling och affärsnytta i samband med regelverksimplementering, kan ges betydande fördelar.
I ett regelverksprojekt kan företag till exempel utse en person som har i uppgift att försöka identifiera nya affärsmöjligheter till följd av regelverksimplementeringen. Ett sådant arbete inom ramen för ett regelverksprojekt får givetvis inte påverka arbetet med att uppnå regelefterlevnad negativt, utan bör ses som en möjlighet att utöver den regelrätta implementeringen även finna affärsnytta. De affärsmöjligheter som identifieras kan vid behov hanteras genom att iakttagelserna dokumenteras för vidare hantering vid ett senare tillfälle eller utanför regelverksprojektets ramar. Det innebär att potentiella affärsmöjligheter i vart fall finns identifierade och dokumenterade för fortsatt hantering. Om ingen person i ett regelverksprojekt, eller annat regelverksarbete, är utsedd för att aktivt arbetar med att identifiera nya affärsmöjligheter, är risken stor att sådana möjligheter inte uppmärksammas förrän det är för sent för det kan utgöra en konkurrensfördel.
Ett uttalat affärsperspektiv i regelverksprojekt kan dessutom göra arbetet mer utvecklande och engagerande för de personer som deltar. Genom att koppla regelefterlevnad till verksamhetsutveckling och affärsnytta skapas förutsättningar för ökad delaktighet, kreativitet och arbetsglädje, samtidigt som regelverksarbetet upplevs som mer relevant och stimulerande. Detta kan i sin tur stärka det interna engagemanget, underlätta samarbete över funktioner samt bidra till att fler aktivt engagerar sig i regelverksfrågor och till att attrahera och behålla kompetens inom området.
